En sån där dag....

Ja idag var det en sån där dag som man helst vill undvika. Trött som bara den efter att ha sovit sisådär. Ont i halsen och trött i kroppen efter ett fieldtest (2 miles på tid) på skolan i går kväll. Aron sov inte så bra i natt och han var lite rosslig i andningen så det blev ytterligare en tur till doktorn....vet inte vilken tur i ordningen...men vi är nog snart stamkunder....=)

Hur som helst har ju gossen engergi för flera, oavsett om han mår riktigt bra eller inte så all min lilla energi gick till att få honom att vara nöjd medans vi väntade på vår tur hos doktorn. Vi kom kl 10 och gick kl 12 så det var en stund. Men Aron var sådär kanonduktig. Doktorn till och med påpekade vilken jätteduktig patient han hade. Aron satt stilla hela tiden doktorn undersökte, han fick lyssna på lungorna länge sen fick han kolla i öronen och när han skulle kolla halsen så öppnade Aron frivilligt munnen och sträckte ut tungan...har själv försökt få honom att göra det hemma men där funkar det minsann inte....Var tar det lugnet vägen när man är hemma undrar jag då.....

Doktorn hittade i alla fall ingen tydlig källa till infektion men skrev ändå ut antibiotika eftersom Aron haft feber så pass länge som han har, känns bra faktiskt. Eftersom Aron var så duktig blev det lunch på McDonalds medan vi väntade på att medicinen skulle bli färdig. Men återigen så gick den mesta av min och Andreas energi åt att hålla Aron lugn och få honom att äta lite....När vi sen väl kom hem blev det sovdags för Aron och själv stupade jag i säng  en stund också, helt utmattad.

Sen har vi haft lite disciplin problem här med. Aron har fått för sig att så fort vi närmar oss när han har något han inte får ha så kastar han det med full kraft....så han fick tag på Andreas handdator, och vad hände...jo som ni kan gissa hamnade den på golvet, med en törn i bordet först och gick så  klart sönder....Så nu har vi börjat med att sätta Aron i sin matstol vid väggen när han gör nåt han inte får..återstå att se om det funkar. Han verkar ha förstått vad som gäller.

Skulle kunna tro att visa amerikaner tycker att vi är lite för softa i detta, här är smisk en rätt stor del i uppfostran som det verkar. Har varit en hel del uppe på tapeten på olika sätt på skolan på sistone. Det var till och med en del av predikan på chapel av en gästtalare härom veckan...Själv har jag lite svårt för det så det får bli stolen i stället. Han har verkligen en egen vilja denne kille och han är väldans bestämd så vi har det vi gör!! Förhoppningsvis kan vi göra ett bra jobb så han växer upp med vettiga ideer! Var det nån som sa att det är lätt att vara förälder??

Men vi kan ju inte sluta här....måste ju lägga in en liten bild på yrvädret med......
Vår lille älskling trots allt!!! =)


Kommentarer
Postat av: Maken

nääej inte vill man väll smiska den lilla ängeln, men du kan väll be Andreas krama honom så där som han brukar krama mig...då blir han nog tyst o snäll o död. nej det var en dålig idé.

2008-11-15 @ 23:37:47
URL: http://thestoryofmywife.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0